Extrema klimathändelser - vilket klimatledarskap krävs i forskning och politik?
Extrema klimathändelser visar att det brådskar att ställa om och anpassa samhället. Vilket klimatledarskap behöver forskare och politiker ta för klimatomställningen och klimatanpassningen? Vilket ansvar vilar på olika aktörer och hur kan begränsade resurser fördelas mellan olika insatser?
Utökad information om evenemangetKlimatet förändras snabbt på grund av mänskliga aktiviteter. Medeltemperaturen ökar, och flera olika extrema klimathändelser blir allt vanligare och kraftigare. Detta märks tydligt även i Sverige. Dessa förändringar påverkar både samhället och värdefulla ekosystem. Vetenskapen visar också tydligt att extremväder ska fortsätta förvärras om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Detta innebär att vi samtidigt måste ställa om samhället och anpassa det till den nya klimatverkligheten. Klimatpolitiken stärks snabbt både globalt, inom den Europeiska unionen och lokalt. Trots detta, har det visat sig svårt att genomföra och koordinera en tillräcklig kraftig klimatomställning och klimatanpassning. Tempot måste öka, men vilka roller har forskare och politiker? Vilka åtgärder är effektiva och hur kan begränsade resurser fördelas mellan olika insatser, och mellan omställning och anpassning? Och vem borde täcka de skenande kostnaderna från extrema klimathändelser?
- Gabriele Messori, Professor, Uppsala universitet
- Mikael Karlsson, Docent, Uppsala universitet
- Malin Larsson, Riksdagsledamot, Socialdemokraterna
- Elin Söderberg, Riksdagsledamot, Miljöpartiet
- Stina Larsson, Riksdagsledamot, Centerpartiet
- Elin Nilsson, Riksdagsledamot, Liberalerna
- Per Eckemark, Divisionschef nät, Svenska kraftnät
- Christian Haglund, Bitr. avdelningschef klimatanpassning, Naturvårdsverket