Sveriges EU-ordförandeskap - hur gick det egentligen med fokus på de gröna frågorna?

1 juli lämnar Sverige över det roterande EU-ordförandeskapet till Spanien. Överlämningen innebär starten på en ny så kallad ordförandeskapstrio. Hur kan man på olika sätt bedöma hur de gångna sex månaderna förlöpt för Sverige som rådsordförande – med särskilt fokus på de gröna frågorna?

Det turbulenta omvärldsläget har präglat det svenska ordförandeskapet. Samtidigt har lagstiftningsarbetet också ställt höga krav på ordförandeskapet, då slutförhandlingar äger rum kring många lagförslag innan val hålls till Europaparlamentet våren 2024. Detta gäller inte minst de gröna frågorna, där en rad klimat- och miljörelaterade förslag har förhandlats både i ministerrådet och med Europaparlamentet. Rollen som ordförande ställer krav på att agera neutralt och professionellt i unionens gemensamma intresse. Samtidigt brukar varje ordförandeland vilja sätta en egen prägel på agendan. En av Sveriges prioriteringar under våren har varit den gröna omställningen och framför allt klimatpaketet Fit for 55 framhävs bland ordförandeskapets viktigaste framsteg. Hur gick det egentligen för dessa och resten av de gröna frågorna och hur kommer det se ut framöver när vi går mot val till Europaparlamentet 2024?

Medverkande:

• Louise Bengtsson, FD, Forskare, Sieps
• Jakop Dalunde, Europaparlamentariker, Miljöpartiet
• Magnus Nilsson, Miljökonsult och klimatpolitisk analytiker
• Marie Trogstam, Avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur, Svenskt näringsliv
• Daniel Westlén, Statssekreterare hos klimat- och miljöministern, Klimat- och näringslivsdepartementet

Kontaktperson 1:

Jonas Hinnfors, Professor, Statsvetenskapliga förbundet

Kontaktperson 2:

Ulf Bjereld, Professor, Statsvetenskap, Göteborgs universitet

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Förtäring

Nej

#hashtagg: