Bryr vi oss om de minsta barnen? Små barns hälsa och livsvillkor i Sverige idag
”Tidiga insatser” är dagens politiska mantra men de sätts ofta in när livet redan gått in på fel spår. Det krävs mer fokus på de första 1000 dagarna i barns liv, ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Det talas om barns rättigheter men hur landar retoriken i praktiken? Går vi åt rätt håll?
Utökad information om evenemangetAtt investera i barns utveckling och hälsa är en långsiktigt lönsam strategi både för individen och samhället och en av de viktigaste åtgärderna för att utjämna ojämlikheter i folkhälsan. Forskning visar att barns kognitiva och sociala utveckling påverkas av deras livssituation. Det är vetenskapligt visat att ju tidigare samhället satsar i barnets liv, desto högre utdelning per krona. Ändå är barn 0-2 år tämligen osynliga i överenskommelser och satsningar vad gäller t ex psykisk ohälsa, och barnfattigdomen liksom segregationen ökar. Om Sverige ska vara ett hälsosamt och konkurrenskraftigt land behöver vi en politik som utgår från den kunskap som finns. Det behövs både generellt hälsofrämjande och förebyggande insatser i späd ålder för att höja lägstanivån och jämlik tillgång till riktade insatser för de mest utsatta. Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård möter många små barn som aldrig får en ärlig chans till ett gott liv. Sverige har råd att ge dem det!
- Anna Nergårdh, särskild utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård, Regeringskansliet
- Ann-Cristine Jonsson, utredare, Folkhälsomyndigheten
- Tove Samzelius, tematisk rådgivare, Rädda Barnen
- Anna Czoloszynski, leg psykolog i förskolan, Psifos
- Margareta Blennow, barnläkare
- Antonia Reuter, leg psykolog, Psykologer för MHV/BHV
- Kerstin Johannesson, leg psykolog, Psykologer för MHV/BHV
- Monica Lidbeck, moderator/leg psykolog, Psykologer för MHV/BHV





