Hot och hat mot unga i civilsamhället - brott, gråzoner och att fortsätta göra sin röst hörd
Hot och hat mot civilsamhället och media är ett problem på alla nivåer i samhället. Förutom det lidande som orsakas för individen är det i förlängningen ett hot mot det fria ordet och vårt demokratiska samhälle. När blir hot och hat ett brott? Hur är situationen för unga? Vilket stöd finns att få?
Utökad information om evenemangetAlmedalsveckan är en mötesplats för diskussion och debatt - en demokrativecka! Men vi vet att för den som ger sig in i debatten idag väntar inte bara motargument utan även hot och hat. En grupp som är särskilt utsatt är unga personer som på olika sätt gör sin röst hörd. I panelsamtalet lyfter vi frågor som rör normalisering av hot och hat, gränsdragning för vad som är ett brott och vad som hamnar i gråzoner, hur det är att bli utsatt, riskerna med självcensur och vilka former för hjälp och stöd som finns för den som blir utsatt för hot och hat. Två myndigheter och två ideella organisationer möts i ett panelsamtal för att utbyta erfarenheter och diskutera lösningar. Brottsoffermyndigheten berättar om projektet Tystna inte och rapporten “Näthat och självcensur – det nya normala?”. MUCF presenterar en ny rapport som visar att bland ideella föreningar är det ca 1 av 10 som blivit utsatta för hot och hat det senaste året och att opinionsbildande föreningar löper högre risk att drabbas.
- Agnes Hansius, Förbundsordförande, Ung Media Sverige
- Cornelia Johansson, Verksamhetsutvecklare, Brottsofferjouren
- Gisela Ivarsson, Utvecklingsledare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
- Maria Königsson, Jurist och handläggare, Brottsoffermyndigheten
- Frida Sandegård, Moderator