Sverige är redo att bli ett föregångsland för personcentrerad vård, men finns rätt stöd på plats?
Sverige ligger långt fram internationellt när det gäller att möjliggöra införandet av personcentrerad vård. Samtidigt upplever hälso- och sjukvården brister i statlig och regional styrning, vilket inte underlättar implementeringsarbetet. Hur kan detta lösas?
Utökad information om evenemangetEn samordnad vård som utgår från patientens resurser förespråkas internationellt av bland andra WHO. Samtidigt som svensk hälso- och sjukvård kritiseras för brister i bemötande och samordning, har kunskapen om och intresset för personcentrerad vård de senaste åren växt sig stark även i Sverige. En ny studie från GPCC visar att Sverige är ett av de länder i Europa som har rätt förutsättningar för att införa personcentrerad vård. En annan ny GPCC-studie utförd vid Uppsala universitet visar att alla landets regioner är positiva till att börja arbeta personcentrerat. Men samma studie visar också att regionerna upplever att det saknas konkreta stöd för att möjliggöra detta. GPCC-forskare beskriver hur omständigheterna för införande av personcentrerad vård ser ut i Europa och i Sverige, och ställer frågor om hur den nationella och den regionala styrningen utformas och bedrivs samt vilka förutsättningar som staten och SKR skapar för att underlätta implementeringen av personcentrerad vård.
- Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet
- Eric Carlström, professor i vårdvetenskap, ledarskap och organisation, Sahlgrenska akademin
- Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten
- Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung
- Lisbeth Löpare-Johansson, samordnare Nära vård, SKR
- Anna Nergårdh, regeringens fd utredare, God och nära vård