E-krona – vem gynnar den?
I Sverige har utvecklingen mot digitala betalningar troligen gått längst i världen. Som en följd växer också motståndet. Riksbankens nya e-krona presenteras som en lösning på de problem som kan uppstå i ett kontantlöst samhälle. Men vem drar fördel av digitala kontanter, och vem förlorar?
Utökad information om evenemangetI både Philadelphia och New Jersey har det nyligen röstats igenom lagar och regler som förbjuder kontantlösa butiker. Liknande förslag ligger på bordet i Chicago, New York, San Francisco och Washington. I Sverige har utvecklingen mot digitala betalningar troligen gått längst i världen. Följaktligen börjar motståndet formeras även här. Det så kallade “Kontantupproret”, med 11 000 medlemmar på Facebook, anordnade ett seminarium i riksdagen under våren. De problem som ett kontantlöst samhälle skapar är verkliga och måste sannolikt lösas på teknisk väg. Riksbankens nya e-krona är ett sätt. E-krona handlar direkt och indirekt om att säkra det svenska betalningsväsendet och gör det möjligt för Riksbanken att tillhanda digitala betalningar som inte är beroende av en tredje - ofta utländsk - part. Vem blir vinnare och vem förlorar när sedlar och mynt ersätts av digitala kontanter?
- Henry Ohlsson, vice riksbankschef
- Nina Wenning, vd, Bankomat
- Björn Eriksson, styrelseordfördande, SäkerhetsBranschen och upphovsman till Kontantupproret
- Annika Winsth, chefekonom, Nordea