Så döljer kriminella sina pengar i den legala ekonomin – hur förebygger och stoppar vi penningtvätt?

260 personer åtalades för grov ekonomisk brottslighet förra året – en rekordnotering för myndigheten. Ekonomisk brottslighet hotar skattebasen och därmed välfärden, samt snedvrider konkurrensen. Hur arbetar rättsväsendet för att förhindra och förebygga penningtvätt?

Penningtvätt är en av Ekobrottsmyndighetens tre prioriterade brottstyper. Här presenteras en färsk analys av penningtvätt som brottsfenomen, omfattningen, aktörerna bakom, trender och framtida utmaningar. Grövre brottslighet, större och mer komplexa ärenden. Så ser Ekobrottsmyndighetens nya verklighet ut. Antalet lagförda brottsmisstankar per ärende ökar, ytterligare ett tecken på att brottsligheten blir grövre. Drivkrafterna bakom den organiserade brottsligheten och den grova ekonomiska brottsligheten i synnerhet, är de potentiella brottsvinsterna. För att de kriminella ska kunna nyttja sina brottsvinster behöver pengarnas ursprung döljas genom att integreras i den legala ekonomin. Detta sker genom penningtvätt vilket ofta är nära sammankopplat till andra former av organiserad brottslighet, med stora konsekvenser för samhället och medborgarna.

Medverkande:

• Tomas Andersson, chef polisoperativa enheten, EBM i Umeå, Ekobrottsmyndigheten
• Angelica Wallmark, Kommissarie, Polismyndigheten
• Veronica Närfors, Kammaråklagare, Åklagarmyndigheten
• Marianne Rundström, moderator
• Staffan Dopping, moderator

Kontaktperson 1:

Johanna Carlson, Kommunikatör, Ekobrottsmyndigheten, johanna.carlson@ekobrottsmyndigheten.se

Webb:

http://www.ekobrottsmyndigheten.se

Twitter:

@ekobrottsmyndig

Tillgänglighet

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Brott, Brottsförebyggande, Demokrati, Kriminalitet