Raseriet mot strejkrätten – vill regeringen öppna för avtalsshopping?
Utredningen gällande en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden kungör sitt betänkande den 31a maj 2018. Vilka konsekvenser kan följa av utredningens förslag, i synnerhet för strejkrätten och maktbalansen på arbetsmarknaden?
Utökad information om evenemangetDen 22a juni 2017 antog regeringen direktiven till en utredning gällande en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Utredaren skulle bland annat ta ställning till ”om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal.” Regeringen aviserar här att lagstiftare borde kunna reglera inte endast strejkrätten i sig, utan också syftena med strejker: ett oerhört ingrepp i det fackliga självbestämmandet. Ska stridsåtgärder endast få vidtas i vissa syften, där en regering eller en statlig nämnd bestämmer vilka syften som är tillåtna? Ska fredsplikten för ett kollektivavtalsbärande fackförening i en viss bransch bli bindande också för alla andra fackföreningar i branschen? Vilka konsekvenser följer av sådana ingrepp, inte endast för samhällsekonomin utan också för föreningsfriheten och de mänskliga rättigheterna?
- Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi, Högskolan i Skövde
