Var tar det stopp? Fungerar stadsplaneringsverktygen för att utveckla staden socialt hållbart?
I hela västvärlden har de socioekonomiska skillnaderna ökat. Sverige är inget undantag. Göteborgs arbete för en socialt hållbar stadsutveckling utgår från strategier om fler tillgängliga bostäder, ökad delaktighet, närmiljöer för ett fungerande vardagsliv. Men har kommunerna alla verktyg som behövs?
Utökad information om evenemangetSkillnaderna i livsvillkor ökar. Har kommunerna en omöjlig ekvation att lösa? Stadsutveckling är komplex med många aktörer, målkonflikter och olika drivkrafter. Kommunerna med sina nämnder, förvaltningar och bolag har möjlighet att påverka utvecklingen genom satsningar på planering för ett kraftigt ökat bostadsbyggande, på kommunal service, ett kommunalt markinnehav som ger handlingsutrymme och ett allmännyttigt bostadsinnehav. Men segregation och socioekonomiska skillnader påverkas också av statlig bostads- och finanspolitik, inkomstförhållanden och hur bostadsmarknaden fungerar. Det är en rad åtgärder som behöver genomföras av olika aktörer för att livsmiljöerna ska bli mer jämlika. Innovativa nya lösningar behöver tas fram. Vilka verktyg har kommunerna att använda för att minska skillnaderna? Vilken roll har näringslivet/byggaktörer? Var tar det stopp och varför? Vilka verktyg saknas eller används för lite? Hur kan en statlig bostadspolitik underlätta?
- Johan Löfstrand, ledamot, (S), Riksdagen
- Shahbaz Khan, kommunalråd, (S), Göteborgs Stad
- Emmyly Bönfors, ersättare idrotts- och föreningsnämnden, (C), Göteborgs Stad
- Martin Grander, doktorand, Malmö universitet
- Evelina Johansson, processledare hållbarhet, Älvstranden Utveckling AB
- Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad
- Sara Schütt, utvecklingsledare kulturstrategi, Göteborgs Stad
- Marie Linder, förbundsordf., Hyresgästföreningen
- Ahmed Abdirahman, näringspolitisk expert integration, Stockholms Handelskammare
- Lars Mogensen, moderator