Hur kan hälsojournalister påverka fake news i hälsodebatten?

Tangenterna springer iväg och spaltmeter om antiinflammatorisk kost och stenåldersdieter skrivs parallellt som journalister drar i handbromsen till vetenskapens försvar. Frågan hur medier och forskning samspelar om vilken mat som är bra för hälsa och klimatet är inte löst. Men är vi på väg?

Fake news har under året tonats ned samtidigt som debatten och intresset om vetenskap och journalistik har förflyttats till att i högre grad fokusera på vilka som tolkar, hur studier tolkas och ibland förenklas och hur alltför snabba slutsatser kan ge konsekvenser för människors och planetens hälsa. Många av dem som ”kan” säger numera till och reagerar i högre grad över de självutnämnda experternas tvärsäkra och ibland konspiratoriska slutsatser än tidigare. Journalister sticker ut hakan och drar i handbromsen till vetenskapens försvar. Men fortfarande springer tangenterna på redaktionerna iväg och sanningshalten i artiklar är alltför ofta tveksamma. Svårigheterna med att nå ut med vad vetenskapen inom mat och hälsa säger är fortfarande hög. Frågan hur medier, forskning, kommunikationen samspelar om vilken mat som är bra för hälsa och klimatet kvarstår.

Medverkande:

• Emma Frans, Vetenskapsjournalist och forskare
• Maria Rimpi, Redaktionschef, Svenska Dagbladet
• Torbjörn Nilsson, Redaktör, Expressen
• Jenny Jewert, Frilansjournalist, fokus vetenskap och miljö
• Maria Sitell och Ingela Stenson, Programledare

Kontaktperson 1:

Maria Sitell, Brödinstitutet, maria@brodinstitutet.se

Kontaktperson 2:

Martin Lundell, martin@bageri.se

Webb:

http://www.brodinstitutet.se

Facebook:

www.facebook.com/brodinstitutet/

Twitter:

@brodinstitutet

Tillgänglighet

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Ja

#hashtagg:

Fake news, Hälsa, Journalistik, Mat, Vetenskap