Demokratilyftet i svenska skolan?
Skolan har under hela efterkrigstiden haft ett demokratiuppdrag. I en tid av alternativa fakta, rekrytering till våldsutövande extremism och en polariserad samhällsdebatt finns det ett behov av att stödja lärare i arbetet med skolans demokratiska uppdrag – ett demokratilyft.
Utökad information om evenemangetSvensk skola uppvisar goda resultat i internationella jämförelser utifrån det demokratiska uppdraget. Samtidigt framkommer också att svårigheten att arbeta med detta uppdrag är ofta förankrade till vissa geografiska platser och specifika skolor och skolformer. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det är lättare att arbeta med demokratiuppdraget när eleverna redan är toleranta och demokratiskt sinnade än tvärtom. I enkätundersökningar påtalar lärare svårigheten att bemöta extremism, rasism och kontroversiella frågor. Ofta efterfrågas konkreta arbetsformer och metoder. Det som levereras är temadagar, kortare skrifter och fortbildningar som sällan varar mer än några timmar. Detta trots att det finns exempel på god forskning och lovande praktiker som skulle kunna utgöra en grund för att förbättra skolans och samhällets förmåga att hantera de frågor som är så aktuella i vår tid. Vi diskuterar varför gapet mellan behov och insatser tycks vara så stort och ger exempel på vägar framåt.
- Christer Matsson, Bitr. föreståndare och forskare, Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet
- Tomas Axelson, Docent i religionssociologi och Verksamhetsledare, Interkulturellt utvecklingscentrum (IKUD) vid Högskolan Dalarna
- Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Utbildningsdepartementet
- Morten Sager, Universitetslektor, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet
- Somar Al Naher, moderator
Teleslinga
Entré och lokal tillgänglig för rullstol
Allergihänsyn
Webbsändning www.gu.se/almedalen
Miljödiplomerat