eHälsa på gott och ont

Kan eHälsa bidra till friskare människor och bättre hälso- och sjukvård? Vad krävs i så fall? Vad kan det innebära för medborgare, hälso- och sjukvården, företag och samhället? Hur utformar vi eHälsa för alla?

eHälsa och mHälsa sägs kunna bidra till friskare människor och bättre hälso- och sjukvård. Stämmer det? Regeringen och SKL står bakom visionen att Sverige ska bli världsbäst på eHälsa till 2025. Vad krävs i så fall? Vad kan det innebära för medborgare, hälso- och sjukvården, företag och samhället i stort? Hur utformar vi ”eHälsa för alla”? Vilka negativa effekter riskerar vi och vad kan vi göra för att undvika dem? Idag kan man övervaka sin egen hälsa med hjälp av sin mobiltelefon, läsa sin journal över nätet eller leta upp information om all världens sjukdomar när som helst. Men vem kan, bör och får använda vilken hälsoinformation, och till vad? Inom vården hanteras massor av information digitalt och arbetsplanering och organisation har i många fall utvecklats genom detta. Arbetsmiljön i vården har både förenklats och komplicerats av IT. Vad bör man tänka på för att minimera problemen? Vad är möjligt att uppnå med hjälp av eHälsa (digitalisering inom hälso- och sjukvård)?

Medverkande:

• Jonas Borell, moderator, arbetsmiljöforskare, Lunds universitet
• Charlotta Levay, docent, organisationsforskare, Lunds universitet
• Boris Magnusson, professor i datavetenskap och entreprenör, Lunds universitet
• Charlotte Magnusson, docent, interaktionsdesignforskare, Lunds universitet
• Niels Paarup-Petersen, entreprenör och politiker, Region Skåne
• Magnus Tägil, ortoped, professor och entreprenör, Lunds universitet

Kontaktperson 1:

Åsa Grunning, Projektledare, Lunds universitet, asa.grunning@fsi.lu.se

Kontaktperson 2:

Jonas Borell, Lunds universitet, jonas.borell@design.lth.se

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Förtäring

Ja

#hashtagg:

digital hälsa, digitalisering, eHälsa, Hälso- och sjukvård