Är populism det nya normala?
Auktoritära populister, som målar upp en konflikt mellan folket och eliten, är nu jämnstora med socialdemokraterna i Europa. Hur påverkas politiken av den utvecklingen? Kan populister normaliseras genom förhandlingar, eller kommer de att förbli ytterligheter som drar andra partier åt sitt håll?
Utökad information om evenemangetDen auktoritära populismen är i dag jämnstor med socialdemokratin i Europa, med stöd av en av fyra väljare. Populismen är en bred kyrka, men förenas av ett motstånd mot “farthinder” som begränsar majoritetens vilja i form av exempelvis oberoende domstolar. Populismen utmanar därför den liberala demokratin, som bygger på begränsningar av majoritetsstyret för att värna individuella rättigheter. Generellt har det funnits två förhållningssätt till populistiska partier. I Sverige pågår alltjämt isoleringen av Sverigedemokraterna, nu senast med Januariuppgörelsen, medan populistiska partier fått agera stödpartier eller ingå i regeringar i bland annat Danmark och Finland. Eftersom populistiska partiers styrka inte avtagit i något av fallen, hur ska andra partier förhålla sig till att populismen nu är etablerad som politisk kraft? Kan populistiska partier normaliseras genom förhandlingar, eller är det främst populisterna som då kommer att färga det övriga politiska landskapet?
- Emanuel Örtengren, projektledare, moderator, Timbro
- Marie Demker, professor i statsvetenskap, dekan, Göteborgs universitet
- Payam Moula, chefredaktör, Tiden Magasin
- Svend Dahl, FD, chef, Liberala nyhetsbyrån