Varför mår fullt friska människor inte bra? Kan hälsans existentiella dimension vara en förklaring?
Forskare talar ofta om existentiell hälsa vid sidan om hälsans fysiska, psykiska och sociala dimensioner. Trots detta saknas de existentiella perspektiven helt i det svenska folkhälsoarbetet. Hur kan det uppvärderas och vilken roll kan civilsamhällets aktörer spela för en god existentiell folkhälsa?
Utökad information om evenemangetDär en storm dragit fram ser man att granarna har fallit medan tallarna står kvar. Orsaken är enkel. Granen har ett ytligt rotsystem medan tallens rötter går djupare. Det är lätt att dra paralleller till människan: med djupare rötter klarar vi oss bättre. Den som upplever hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt och gemenskap står stadigt när livet stormar. Orden är en arbetsgrupp inom WHO:s definition av existentiell hälsa, men den existentiella dimensionen av hälsobegreppet är utraderad från det svenska folkhälsoarbetet. Hur uppvärderar vi den existentiella dimensionen av hälsobegreppet i det svenska folkhälsoarbetet? Finns det beröringsskräck i samhället för de existentiella frågorna? Vad gör vi åt det? Alla människor behöver få möjlighet till dialog med de eviga frågorna: Varför finns jag? Vilken är min uppgift? Hur passar mitt liv in i ett större sammanhang? Efteråt finns möjlighet att samtala vidare i kyrkans café.
- Lena Hallengren, Socialminister, (S)
- Fredrik Modéus, Biskop i Växjö stift, Svenska kyrkan
- Brita Häll, Journalist och samtalsledare, Kyrkans tidning