Islamofobiska hatbrott – hur ser de ut och hur hanteras de?

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp via sociala medier. Många hatbrott anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner. Hur bemöts denna brottslighet? Klarar rättsväsendet av de krav som ställs?

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Vissa väljer att dölja sin religiösa tillhörighet andra undviker att engagera sig politiskt. Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. De brott som anmäls består många gånger av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Hurdan är rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt. Lever de upp till de krav som ställs?