Vem ska hjälpa anhöriga som hjälper barn och vuxna med psykisk ohälsa?
Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Allt mer av vården utförs av anhöriga. Vilka önskemål har anhöriga om stöd? Vad samhället kan göra för att stödja anhöriga till barn och vuxna med psykisk ohälsa?
Utökad information om evenemangetEn enkät som Attention genomförde och som besvarades av mer än 3 000 personer visar att anhöriga har det tufft och behöver stöd för egen del. Många blir utmattade av alla krav som följer med föräldraskapet. Att hantera ett barn som innebär särskilda utmaningar är ofta tröttande i sig, men värre ändå är omgivningens brist på förståelse och förmåga att hjälpa till. Skolans bristande tillgänglighet för barn med NPF utgör en mycket stor belastning på föräldrarna. Anhörigas berättelser visar att föräldrarna kämpar för att stödja sitt barn, men att priset för detta ofta blir väldigt högt och att samhället stöd har stora brister. En nyligen genomförd befolkningsstudie om anhörigskap, anhörigomsorg och anhörigstöd visar att anhörigas hälsa generellt och psykisk ohälsa specifikt ökat de senaste åren. Likaså har anhöriga påverkats socialt och ekonomiskt. Flera anhöriga har också minskat sin arbetstid eller slutat arbeta.
- Ann-Kristin Sandberg, Ordförande, Riksförbundet Attention
- Lennart Magnusson, Verksamhetschef och docent, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet
- Eva Olofsson, Regionråd, Västra Götalandsregionen (V)
- Michael Anefur, Riksdagsledamot i Socialutskottet, Riksdagen (S)
- Susanne Rolfner Suvanto, Moderator, Omvårdnadsinstitutet
- Ing-Mari Wiselgren, Specialistläkare och projektchef Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges kommuner och landsting