Är det ödet? Måste det gå dåligt för placerade barn?

När familjen inte kan ge barnet trygghet och stabilitet får samhället ta över föräldraansvaret. Hur ger vi de placerade barnen goda förutsättningar att ta sig an livet framför dem? Hur ger vi dem stödjande strukturer, verktyg och hopp? Eller tänker vi att ödet redan märkt dessa barn för livet?

Vad vet vi egentligen om ämnet? En sammanfattning av forskningsläget, av SBU. När vi omsätter teori till praktik, vad möter vi då? Norrköpings kommun arbetar redan idag med särskilda insatser före, under och efter placering. Resultatet är både minskad risk för återplacering och förbättrade skolresultat. Mer än 30.000 barn tas om hand inom samhällsvården varje år. Måste det vara så många? Kan vi förhindra några placeringar, och därigenom öka individens möjligheter till ett gott liv? På Gotland arbetar man med tidiga insatser riktade mot individer och deras familjer. Socialtjänst och BUP arbetar tillsammans i integrerade team. Avslutande paneldiskussion: Forskning visar att det finns metoder som fungerar. Vi ser att det också fungerar i verkligheten. Varför gör vi inte detta i stor skala? Vad krävs för att de goda exemplen ska få spridning? Vilka är hindren? Vad skapar framgång och förändring?

Medverkande:

• Ing-Marie Wieselgren, Psykiater, moderator, Akademiska sjukhuset
• Petra Blom Andersson, Samordnare, Norrköping
• Marie Härlin Ohlander, Verksamhetsområdeschef, Region Gotland
• Therese Åström, Socionom, med dr, projektledare, SBU
• Knut Sundell, Sakkunnig i socialt arbete, Docent, SBU
• Alexandra Anstrell, Riksdagsledamot, Moderaterna

Kontaktperson 1:

Henrik Tunér, Psykisk hälsa-huset, psykiskhalsahuset@gmail.com

Webb:

http://psykiskhalsahuset.se

Facebook:

www.facebook.com/psykiskhalsahuset

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Webbsändning www.facebook.com/psykiskhalsahuset

Förtäring

Nej

#hashtagg:

#Barn, #hälsa, #psykiskhälsa, #Samverkan, #ungdomar