Unga läkare fast i den legitimerade vårdkön Är väntetiderna på en AT-tjänst bara regionernas ensak?

Väntetiderna för blivande läkare att påbörja sin AT-tjänstgöring ökar stadigt. I avsaknad av nationell samordning blir dimensioneringen varje regions enskilda angelägenhet. Vissa regioner tar sitt ansvar, andra inte. Är det ok att ansvaret för detta bärs ojämlikt av regionerna?

Väntetiderna för läkare att få påbörja sin AT-tjänstgöring är allt för långa – enligt SYLFs Väntetidsrapport från förra året – i snitt ca 1 år. Men situationen varierar även stort i landet. 2017 satte regeringen mål om att ytterligare utöka antalet platser på läkarutbildningen, fram till 2023. Detta borde ha kombinerats med ökat antal AT-tjänster. Men det har inte skett i samma omfattning. Nu växer perioden från examen till läkarlegitimation stadigt. I avsaknad av en nationell samordning av antalet tillgängliga AT-tjänster liksom innehåll, är det idag upp till varje region att lösa situationen. Många regioner tar sin del av det nationella ansvaret, andra inte. Är antalet AT-tjänster enbart regionernas ensak? Hur länge ska vissa regioner tillåtas blunda för sitt ansvar för att få legitimerade läkare i hela landet, så snabbt som möjligt? Bör ansvaret för AT-tjänsterna samordnas nationellt, ev med möjlighet till sanktioner för de regioner som inte delar det övergripande ansvaret?

Medverkande:

• Anna-Lena Hogerud, vice ordförande, (s) SKLs Sjukvårdsdelegation
• Tommy Björk, Lungcancerföreningen
• Acko Ankarberg Johansson, ordförande, (kd) Socialutskottet
• Bibbi Olsson, 1:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, (c) Region Gotland
• Joakim Samuelsson, övergripande studierektor AT-tjänster/läkare, Region Gotland/Visby lasarett
• Anna Olin Kardell, moderator

Kontaktperson 1:

Erica Dahlquist, Sveriges Yngre Läkares Förening, 0704-339592, erica.dahlquist@slf.se

Webb:

http://www.sylf.se

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Förtäring

Ja

#hashtagg: