Rensa skolan från hjärnmyter
Med pulsträning på schemat kommer eleverna prestera bättre – eller? Det finns en stor fascination för hjärnan i media, populärvetenskap och inte minst i skolan. Men många kända föreställningar är mer eller mindre myter. När de får utrymme i skolan får det stora konsekvenser för elever och lärare.
Utökad information om evenemangetDet sägs att elever kan delas in i olika lärstilar. Att socker ger problem med uppmärksamheten och att pulshöjande aktiviteter leder till bättre betyg. Många välkända föreställningar om hjärnan och inlärning är mer eller mindre myter. Ändå återfinns de som ämnen i UR-program, lärartidskrifter och skolmyndigheters material. Forskning om myter och ”hjärnkunskap” i skolan visar bland annat att flera svenska skolor använder koncepten i sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det medför att tid stjäls från annat viktigt arbete som tydligt ingår i läroplanen och att lärare behöver lägga tid på konstiga uppdrag utifrån myter. Forskare vid Högskolan i Borås har studerat hur hjärnmyter och hjärnkunskap kan påverka elever och lärare och vad lärare och beslutsfattare kan göra för att hålla skolan fri från teorier som saknar vetenskaplig grund.
- Anita Norlund, Docent i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
- Aurora Lindberg, Chef för verksamhetsområde Kunskapsutveckling, Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Lisa Heino, Utredare, Lärarförbundet
- Per Kornhall, Moderator och skolexpert