Kvar på arbetslivets perrong när Sverige går som tåget – för att vi har en funktionsnedsättning.
Arbetsmarknaden slår igen dörren i ansikte på många unga vuxna med funktionsnedsättning. Särskilt unga tjejer drabbas av stereotypa föreställningar och låga förväntningar. Hindren till ett framtida arbetsliv tornar upp sig redan under skoltiden och fortsätter efter gymnasiet. Hur kan de undanröjas?
Utökad information om evenemangetGruppen under 30 år med aktivitetsersättning växer och ca 70 % har en psykiatrisk funktionsnedsättning, t.ex. autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Detta trots att gymnasiesärskolan har ett tydligt uppdrag att anknyta till det lokala arbetslivets behov genom arbetsplatsförlagda lärandet. Majoriteten av eleverna hamnar utanför arbetsmarknaden efter studenten. Istället erbjuds daglig verksamhet, trots att det för många är arbetslivet som är den önskade och rimliga sysselsättningen om de får rätt stöd och anpassningar. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att få personer tar klivet från daglig verksamhet till ett lönearbete. Minst lika allvarligt är faktumet att hela 24 procent inte har någon identifierbar sysselsättning alls efter gymnasiesärskolan. I dagsläget görs provocerande få insatser för att ändra på detta. Vårt seminarium tar ett helhetsgrepp och tittar på hur skolan, arbetsmarknaden och den offentliga sektorn kan ta ett gemensamt ansvar för att undanröja hindren.
- Inger Ashing, tidigare nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar
- Lars Lööw, Generaldirektör för ESF-rådet
- Marcus Ohlström, utredare, samt projektledare för uvas-funktionen (PhD)
- Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet
- Mikael Klein, moderator, Funktionsrätt Sverige