Pedagogiska och didaktiska vägval – hur får folkhögskolan unga vuxna att lyckas med sin utbildning?
På folkhögskolans allmänna kurs, motsvarande gymnasienivå, möts idag fler korttidsutbildade, utlandsfödda deltagare samt deltagare med funktionsvariationer än tidigare. Många med misslyckad skolbakgrund. Hur lyckas folkhögskolan didaktiskt skapa en lärmiljö som möter dessa målgruppers olika behov?
Utökad information om evenemangetFolkhögskolans pedagogik inrymmer mer än utbildningsformalia nämligen att stärka en människa, i sin identitet och som individ. Att bli erkänd och synliggjord som människa i en bildningsmiljö präglad av gemenskap, demokrati, interaktion och tillit. Som utbildningsform kan folkhögskolan bära den kapaciteten, för att den är fri och i ständig utveckling. Folkhögskolans bildningsmiljö och pedagogik är unik, det finns inga centralt formade kursplaner. Tillsammans med de studerande formas lärmiljön utifrån individuella förutsättningar och skolans kursmål. Folkhögskola är en egen utbildningsform där Allmän kurs är behörighetsgivande. Skolan intygar kunskaper motsvarande gymnasieskolans kursinnehåll, genom en särskild kvot kan studerande antas till högre studier. Studieomdömet utgör också grund för en bildningsprocess förankrad i att utbildningsformen är ”fri och frivillig”.
- Ambika Hansell Ek, handläggare, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
- Lena Fredin, folkhögskollärare, ledamot i Förbundet Folkhögskollärarna
- Sam Paldanius, universitetslektor, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
- Albin Röcklinger, studerande, Allmän kurs, Gotlands folkhögskola
- Alli Klapp, universitetslektor, Göteborgs Universitet, pedagogik och specialpedagogik