Inga statliga pengar till extremism, ja visst, men hur bestäms vad som är extremism?
Två statliga utredningar har tillsats av regeringen för att lägga förslag om demokrativillkor för organisationer i civilsamhället. Skattepengar ska inte gå till organisationer som undergräver demokratin. Hur ska myndigheter i sin bidragsgivning bestämma att en organisation överträder villkoren?
Utökad information om evenemangetCirka 30 myndigheter hanterar cirka 80 förordningar för bidragsgivning till organisationer i det civila samhället. Två statliga utredningar har tillsats av regeringen för att lägga förslag om demokrativillkor för organisationer i civilsamhället. Skattepengar ska inte gå till organisationer som undergräver demokratin. Om detta är många överens. Men varje gång en myndighet ska fatta beslut om att en organisation inte faller inom ramen för demokrativillkoren så blir det känsligt. Även om beslutet formellt enbart handlar om bidragsgivning, inte om organisationens existens, så är ett myndighetsbeslut som klassar en organisation som icke-demokratisk något mycket ingripande. Det för med sig en stigmatisering för den enskilda organisationen och riskerar att minska utrymmet för civilsamhället och demokratin. Därför är det avgörande att besluten är väl underbyggda. Vilka vetenskapliga och andra krav på innehåll och process kan och bör gälla för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning?
- Ludvig Sandberg, Intressepolitiskt sakkunnig, Forum - idéburna organisationer med social inriktning
- Daniel Lindvall, Huvudsekreterare, Ku 2018:01 Demokrativillkorsutredningen
- Stefan Attefall, Ordförande RIO, tidigare statsråd, Rörelsefolkhögskolornas riksförbund
- Susanne Wallman-Lundåsen, forskare, Ersta Sköndals högskola
- Anna Ardin, samtalsledare, Forum - idéburna organisationer med social inriktning