En hjärtinfarkt räcker – hur ska nästa förhindras?

Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 000 personer årligen. Den som överlever sin infarkt har stor risk att återinsjukna eller att dö under det första året. Vad behöver dessa patienter under det första året? Kan något göras bättre i dagens svenska sjukvård för att undvika en ny hjärtinfarkter?

Patienter som precis haft en hjärtinfarkt eller har en instabil angina (AKS) är som skörast i den akuta fasen, då behövs ett strukturerat omhändertagande av en specialistvård med tillräckliga resurser. I utredningen – God och nära vård - en primärvårdsreform (SOU 2018:39), läggs mycket kraft på primärvården. Finns det ett motsatsförhållande mellan God och nära vård – och AKS-patientens behov av ett strukturerat omhändertagande? Eller är det tvärtom så att genom att flytta ut delar av den specialiserade öppenvården närmare patienterna så skapas det resurser till ytterligare förfinad och förbättrad specialistvård? Hur ser det strukturerade omhändertagandet ut av en patient med AKS? Vad innehåller vården det första året efter en hjärtinfarkt och saknas det något? Behövs det ytterligare riktlinjer från till exempel Socialstyrelsen som stöd till svensk hjärtsjukvård? Vad tycker professionen och vad tycker patienterna?

Medverkande:

• Inger Ros, Ordförande, Riksförbundet HjärtLung
• Marie Morell, Ordförande, SKL Sjukvårdsdelegation
• Kristina Nilsson, Vice ordförande, Socialutskottet – Sveriges riksdag (S)
• Anna Nergårdh, Särskild utredare, Statens offentliga utredningar
• Thomas Lindén, Avdelningschef, Socialstyrelsen
• Joep Perk, Senior professor, Linnéuniversitetet
• Emma Hag, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen - Länssjukhuset Ryhov
• Henrik Hammar, Moderator

Kontaktperson 1:

Bengt-Ivar Fransson, Sanofi, 0703-011116, bengt-ivar.fransson@sanofi.com

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Nej

#hashtagg:

#framtidenssjukvård, #hjärtakärl, #jämlikvård, #patient, #vårdprocess