Nätläkare i primärvården – ett hot eller en möjlighet för patienter med kroniska sjukdomar?
På kort tid har antalet besök hos privata nätläkare ökat explosionsartat. Kritiken mot de nya vårdaktörerna har stundtals varit hård. Men är vård på nätet ett hot mot patientsäkerheten i primärvården - eller innebär nätläkarna att intentionerna om en god och nära vård kan uppfyllas?
Utökad information om evenemanget2016 förändrades svensk hälso- och sjukvård i och med att de privata digitala vårdtjänstbolagen gjorde entré. Idag finns ett 15-tal företag i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg. De digitala besöken har ökat snabbt, från cirka 200 000 under 2017 till över en halv miljon 2018. Nätläkarbolagen har mötts av kritik från olika håll. Bland annat hävdas att det saknas vetenskapligt stöd för digitala diagnoser och att den låga tröskeln för att träffa nätläkare ökar vårdkonsumtionen och samhällets vårdkostnader. Förespråkarna däremot anser att nätläkarna avlastar den hårt tyngda primärvården och innebär en radikal förbättring för många patienter, till exempel kroniskt sjuka med många vårdkontakter. Vilken plats ska nätläkarna ha i primärvården? Under seminariet diskuteras om konsultation på distans innebär ett hot eller en möjlighet i vården av patienter med kroniska sjukdomar, som typ 2-diabetes. Och har den offentliga sjukvården något att lära av de privata nätläkarna?
- David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för diabetologi
- Johan Hultberg, riksdagsledamot, (M) Västra Götaland
- Daniel Forslund, biträdande regionråd, (L) Region Stockholm, ordf beredningen för digitalisering, SKL
- Nasim Farrokhina, kvalitets- och forskningsdirektör, Kry
- Göran Hägglund, moderator