Har hjärt-kärlsjuka patienter med typ 2-diabetes råd att vänta in den nya kunskapsstyrningen?
I väntan på att nya systemet för kunskapsstyrning kommer på plats finns en oro hos personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom att inte få behandling enligt de nya riktlinjerna. Vem garanterar patienternas säkerhet? Hur förhindras allvarliga och undvikbara komplikationer?
Utökad information om evenemangetMer än 460 000 svenskar lever idag med diagnostiserad typ 2-diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt – och mer än varannan avlider i sviter av dessa. Bland patienterna är oron stor att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, enligt Riksförbundet HjärtLung och Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS. Under 2017 utgav Socialstyrelsen och Läkemedelsverket nya uppdaterade rekommendationer vad gäller behandling av personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. I dessa riktlinjer lyfts behandlingar som kan minska risken för hjärt-kärlkomplikationer tydligt fram. Trots uppdaterade riktlinjer finns en oro att den nya kunskapen inte implementeras i hälso- och sjukvården. En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Vad kan göras här och nu för att patienterna ska få tillgång till adekvat vård? Vem inom vårdkedjan är ansvarig?
- Christine Cars-Ingels, generalsekreterare, Riksförbundet HjärtLung
- Thomas Magnusson, förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige
- David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för diabetologi
- Claes Held, professor kardiologi, Svenska Kardiologföreningen
- Åke Åkesson, verksamhetschef, Hälsocentralen, Borgholm
- Göran Hägglund, moderator