Behöver kommunen egentligen en arkitekturstrategi – litar vi inte på arkitektens förmåga?

För vem skriver kommunen en strategi eller policy om arkitektur? Kan den verkligen påverka i den riktning samhället behöver? Litar inte kommunen på byggaktörerna och på arkitekternas förmåga att kommunicera värdet av arkitektur? Tycker tjänstemän och politiker olika när det väl kommer till kritan?

Våren 2018 antogs strategin Arkitektur och byggande i Örebro kommun som omfattar både staden och landsbygden. Den var resultatet av en lång mötesserie mellan tjänstemän och politiker. Strategin diskuterar begrepp som täthet, blandning och arkitektonisk kvalitet. Den lyfter också fram samspelet mellan husen, platserna och det gröna runtomkring. Under skrivandet brottades vi med formuleringar som kan uppfattas som rena klyschor, men också osäkerheten att missa det mest väsentliga. Vad har hänt sedan strategin blev klar? Vilka har läst den och har den fått den effekt som vi förväntade oss? Vilka budskap vill vi förmedla till arkitekter, byggaktörer och andra som läser den? Vad kan vi dela med oss av till andra kommuner i färd med att ta fram liknande dokument?

Medverkande:

• Peder Hallkvist, Stadsarkitekt, Stadsbyggnad Örebro
• Ullis Sandberg, Kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnad, Örebro kommun (S)
• Helena Bjarnegård, Riksarkitekt, Boverket

Kontaktperson 1:

Peder Hallkvist, stadsarkitekt, Örebro kommun Stadsbyggnad

Webb:

https://bit.ly/2wBXarS, http://orebro.se

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Webbsändning www.arkitekt.se

Miljödiplomerat

Förtäring

Nej

#hashtagg:

#arkitektur, #arkitekturpolicy, #stadsbyggnad, #stadsplanering, #stadsutveckling