Tjejmiljarden – så minskar vi tjejers psykiska ohälsa
Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa, men tjejer är den grupp som lider av psykisk ohälsa i störst utsträckning. Självskadebeteende, ätstörningar och depression präglar många flickors liv. Dags för regeringen att satsa en miljard på att främja tjejers hälsa.
Utökad information om evenemangetJust nu är regeringen långt ifrån att uppfylla det femte jämställdhetspolitiska målet om jämställd hälsa. Flera rapporter berättar nämligen samma sak – den psykiska ohälsan ökar hos unga tjejer. Enligt en rapport från Socialstyrelsen ökade den psykiska ohälsan hos unga vuxna med 70 procent mellan 2006 och 2016 och majoriteten av dessa är kvinnor i åldern 18–24 år. Bland 15-åringar har 62 procent av flickorna psykosomatiska besvär minst en gång i veckan, jämfört hälften så många av pojkarna visar en undersökning av Skolbarns hälsovanor 2019 från Folkhälsomyndigheten. Det finns mycket forskning som mäter ohälsan hos unga tjejer idag, men färre studier som försöker ta reda på de bakomliggande orsakerna. Tjejzonen arbetar med stöd till tjejer 10–25 år och ser många olika anledningar till psykisk ohälsa bland unga tjejer. För att möta den ökande ohälsan bland unga kvinnor föreslår Tjejzonen att regeringen avsätter en miljard för att reformera arbetet med tjejers psykiska ohälsa.
- Anna Garvander, Generalsekreterare, Tjejzonen
- Ebba Krumlinde, Förbundsstyrelseledamot Centerkvinnorna, Centerpartiet
- Yasmine Bladelius, Riksdagsledamot Socialutskottet, Socialdemokraterna
- Nina Rung, Kriminolog
- Karin Adelsköld, Journalist och komiker