Ger norrbotniabanan mest jämställdhet för pengarna?
För att en plats ska vara attraktiv måste den kunna erbjuda utvecklande arbeten, kommunikation samt en meningsfull fritid – för både män och kvinnor. Hur kan vi med denna infrastruktursatsning öka medvetenheten om och värdera jämställdhetseffekterna som skapas i Norrbotniabanans spår?
Utökad information om evenemangetNorra Sveriges kustregioner präglas av flera relativt små och skilda arbetsmarknadsregioner. Som dessutom är starkt könsuppdelade. Forskning visar att långa pendlingsavstånd kan förstärka detta då män är mer benägna att pendla långt till sina arbeten än kvinnor. Det visar dessutom att män är mer benägna att välja bilen, medan fler kvinnor åker kollektivt. Jämställdhetsfrågor kopplat till infrastruktur är hittills svagt belyst i samhällsdebatten och vi saknar verktyg för att identifiera hur vi kan värdera dess effekter. Genom att lyfta jämställdhetseffekterna av satsningar på infrastruktur vill vi även ställa frågan om det är något som bör belysas tydligare vid prioriteringar av infrastrukturprojekt? Som den 27 mil långa Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå som innebär den största samhällsomvandlingen i norra Sverige på 100 år...
- Lena Smidfelt Rosqvist, Forskningschef, Trivector
- Tobias Lindfors, VD, StudentConsulting
- Eva Lindberg, Personalchef, Skellefteå Kraft AB
- Po Tidholm, Journalist och författare
- Elisabeth Sinclair, Projektledare, Norrbotniabanegruppen