Delaktighet för MS-patienten – ett lagkrav men långt ifrån verkligheten

Patientlagen var tänkt att stärka patientens rätt och möjligheter att vara delaktig i vården av sin egen sjukdom men vi kan idag se att många MS-patienter inte får kunskap om vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Vad beror detta på och hur kommer vi framåt?

I Patientlagen står det att: ”Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.” Trots att den nya lagen har funnits i drygt fyra år är det fortfarande få patienter som känner till den och än färre är det som använder sig av de rättigheter som lagen pekar ut. Hur säkrar vi ett reellt patientinflytande? Idag finns det också nationella riktlinjer som anger hur vården för patienter med MS ska organiseras. Det handlar om såväl tillgången till neuroteam som till MR-undersökningar och läkaruppföljning. Hur har dessa riktlinjer implementerats i vården och hur skiljer sig MS-vården i olika delar av landet? Vad är politikens ansvar och vad är professionens ansvar? Hur säkerställer vi en jämlik MS-vård över hela landet där patientens röst ses som viktig och efterfrågas?

Medverkande:

• Lise Lidbäck, Ordförande, Neuroförbundet
• Mattias Millbro, Ordförande, Ung med MS
• Jesper Petersson, Neurolog och ordf NPO
• Anders Ekholm, Senior Advisor, Inst för framtidsstudier
• Christine Lorne, Sjukvårdspol talesperson i region Stockholm, Centerpartiet
• Kristina Nilsson, Vice ordförande i socialutskottet, Socialdemokraterna
• Göran Stiernstedt, Moderator, Rud Pedersen

Kontaktperson 1:

Fredrik Lundgren, Rud Pedersen Public Affairs

Tillgänglighet

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Ja

#hashtagg:

#vetenskap, #vården