Vad är bra eller dålig populärvetenskap?

Många populärvetenskapliga böcker har blivit storsäljare, men ibland är den vetenskapliga förankringen ganska svag. I värsta fall kan informationen vara vilseledande och eventuella råd gå mot forskning och beprövad erfarenhet. Hur ska läsaren kunna bedöma kvaliteten på de fakta som presenteras?

Populärvetenskaplig litteratur är ofta ett bra sätt att inspirera och sprida evidensbaserad kunskap till en bred publik. Det finns många exempel på populärvetenskapliga böcker som blivit storsäljare, men det är inte alltid som den vetenskapliga förankringen är särskilt stark. Vem har ansvar för att värdera den forskning som hänvisas till, och att generaliseringar inte dras för långt? Skulle vi behöva en oberoende granskning och märkning av faktagranskade böcker?

Medverkande:

• Åsa Wikforss, Professor i teoretisk filosofi, Kungl. Vetenskapsakademien
• Maria Ahlsén, Författare, föreläsare, fortasana, Karolinska Institutet
• Hanna Eneroth, Risk- och nyttovärderare, Livsmedelsverket
• Maria Gunther, Vetenskapsredaktör, författare, Dagens Nyheter
• Dan Larhammar, moderator, Professor i molekylär cellbiologi, preses (ordf.), Kungl. Vetenskapsakademien

Kontaktperson 1:

Fredrik All, Kommunikationsansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, 070-6739563, fredrik.all@kva.se

Kontaktperson 2:

Eva Nevelius, Pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, 070-8786763, eva.nevelius@kva.se

Webb:

https://www.kva.se

Facebook:

www.facebook.com/Vetenskapsakademien/

Twitter:

@vetenskapsakad

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Ja

#hashtagg:

#faktagranskning, #forskning, #källkritik, #populärvetenskap, #vetenskap