Sveriges fulaste stad - förlust eller högvinst?
Urbaniseringen är ett faktum, samtidigt gäller samma problematik på Södermalm som i Borlänge. Hur får man människor att trivas och ha trevligt i en stad? I Sverige fortsätter vi att bygga bostäder utifrån 100 år gamla planer, trots att sociala- och familjekonstellationer ser annorlunda ut idag.
Utökad information om evenemangetHur blir arkitektur och stadsplaneringen en del av lösningen? I oktober 2018 utsågs Borlänge till Sveriges fulaste stad. Hela Sverige vände blickarna mot Borlänge och en debatt om vad som är viktigt för en stads utveckling tog fart. Det finns en växande klyfta mellan vilka värden som bygger en stad som gamla detaljplaner, ekonomiska kalkyler, fördjupade översiktsplaner samt Lantmäteriet och länsstyrelsernas regelverk. Många Svenska orter står inför utmaningar i att utvecklas eller att avvecklas, alla önskar vi fler invånare. Därför jagar kommuner nya innovativa stadsdelar med olika upplåtelseformer. Behövs riksprojekt som Turning Torso för att bli synlig och attraktiv eller är det så att vi först och främst attraheras av att leva i hållbara städer? Utvecklingen bör gå i takt med medborgaren för att skapa attraktiva livsmiljöer. I Borlänge vände vi utmärkelsen Sveriges fulaste stad till en tillgång för att få igång en diskussion om stadens värden och mål.
- Viktoria Walldin, Socialantropolog, White Arkitekter
- Gert Wingårdh, Arkitekt, Wingårdh Arkitektkontor
- Angelica Ekholm, Näringslivschef, Borlänge kommun
- Pelle Andersson, Borlängebo, Borlänge kommun
- Jan Bohman, Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun
- Göran Persson, Boverket