Är det för lite bildning i svensk politik och svenskt näringsliv?

Är svenska näringslivsföreträdare ointressanta som middagssällskap? Har svenska politiker grunda kunskaper om annat än politik? Är våra eliter helt enkelt dåligt bildade och är det rätt fråga för att förstå ställningen för humaniora idag? Om inte, vad ska man fråga och framförallt hur ser det ut?

Svenska näringslivsföreträdare har anklagats för att vara okunniga om t ex litteratur och religion och därför bli ointresserade som middagssällskap utomlands. Svenska politiker har anklagats för att ha för dålig akademisk utbildning. För några år sedan ifrågasatte organisationen Svenskt Näringsliv nyttan i humanistisk utbildning och när politiker talar om forskningssatsningar så exemplifieras nästan uteslutande med naturvetenskap. Vad säger detta och liknande exempel om ställningen för humaniora och humanistisk bildning i Sverige – i offentligheten och i akademin? Är discipliner som filosofi, litteratur och språkvetenskap systematiskt nedprioriterade, och i så fall varför, eller bara dåliga på att presentera sig? Vad blir konsekvensen? Kan en omtalad svensk oförmåga att t ex hantera frågor om religion i det offentliga rummet bero på en undervärderad humaniora?

Medverkande:

• Kristina Axén Olin, Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens utbildningsutskott, (M)
• Fredrik Heiding, Jesuitpater, lektor i teologi, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum
• Susanna Popova, Författare och skribent
• Lars Strannegård, Rektor, Handelshögskolan i Stockholm
• Katrine Marçal, Moderator

Kontaktperson 1:

Thomas Idergard, Newmaninstitutet / Bilda

Webb:

http://www.newman.se, http://www.signum.se

Tillgänglighet

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Webbsändning www.signum.se

Förtäring

Nej

#hashtagg:

#demokrati, #politik, #utbildning