Hur hanterar vi att oron för att utsättas för brott ökar medan utsattheten är betydligt lägre?
Att belysa problematiken med att människor upplever en starkt ökad otrygghet samtidigt som utsattheten för brott är lägre än på många år. Hur kan vi hjälpas åt att bidra till ett säkert samhälle, där medborgarnas trygghet står i rimlig proportion till risken för att utsättas för brott?
Utökad information om evenemangetTrygghetsmätningar runt om i landet visar tydligt att fler medborgare känner sig allt mer oroliga för att utsättas för någon form av brott. Denna upplevda otryggheten står inte i proportion till den reella risken att faktiskt utsättas för brott. Medias ständiga nyhetsflashar, det grova våldet i kriminella nätverksmiljöer och de politiska utspelen om bristande polisresurser är sannolikt några av förklaringarna till den ökade otryggheten bland medborgarna. För att råda bot på oron använder sig allt fler kommuner av ordningsvakter och trygghetsvärdar, man ansöker om paragraf 3-områden och vill sätta upp kameror på allmänna platser. Men bidrar dessa brottsförebyggande åtgärder egentligen till en ökad trygghet och minskad brottslighet? Eller är det i själva verket precis tvärtom, att otryggheten härigenom ökar? Vilket ansvar har polisen? Och vilket ansvar har kommunerna själva för medborgarnas trygghet?
- Håkan Jarborg Eriksson, Chef för Utvecklingscentrum Syd, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten
- Krister Sandqvist, Chef för Utvecklingscentrum Nord, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten
- Greta Berg, Expert inom brottsförebyggande frågor, SKL