Fetmans höga pris – för individen och för samhället
Obesitas, fetma, är en sjukdom med stora konsekvenser för patient och samhälle. Fortfarande saknas nationella riktlinjer för behandling, och i den nya modellen för kunskapsstyrning finns obesitas inte med. Vad krävs för att sjukdomen ska tas på allvar? Kan ny hälsoekonomisk rapport öppna ögonen?
Utökad information om evenemangetAntalet personer med obesitas (fetma) ökar för varje år i Sverige, samtidigt som den totala samhällskostnaden för sjukdomen hittills inte är känd. Vid dagens seminarium kommer för första gången en sådan hälsoekonomisk rapport att presenteras. I den beskrivs även kostnaderna på fem-tio års sikt om inte utvecklingen bryts. Idag lever 1,1 miljoner svenskar med fetma vilket ökar risken för till exempel typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. I samhällsdebatten om ”fetmaepidemien” ligger fokus oftast på förebyggande åtgärder, medan de redan drabbade inte tas på allvar, anser Riksförbundet HOBS. Förbundet understryker att det är oacceptabelt att det saknas nationella riktlinjer på området, att landstingen inte prioriterar denna folksjukdom och att personer med fetma bemöts kränkande inom vården. Därtill kommer att diagnosen obesitas inte finns med i den nya nationella modellen för kunskapsstyrning, menar man. Vad måste till för att situationen ska förändras?
- Katarina Steen Carlsson, docent, forskningsledare, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE)
- Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet HOBS – Hälsa Oberoende av Storlek
- Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, VGR, SKL:s styrgrupp för kunskapsstyrning
- Christer Jonsson, landstingsråd, (C), Landstinget i Kalmar län, SKL:s sjukvårdsdelegation
- Torsten Olbers, professor, ordförande, Svensk förening för obesitaskirurgi (SFOK)
- Göran Hägglund, moderator