Från sämst i klassen till föregångsland – vad innebär den nya arkitekturpolitiken?

Med ny arkitekturpolitik, riksarkitekt och ansvar på Boverket för arkitekturfrågor ska myndigheterna och kommunerna rustas för det alltmer komplexa (bo)stadsbyggandet. Vad innebär den nya arkitekturpolitiken för samhällsbyggnadssektorn? Vad är Boverkets och den kommande riksarkitektens roll?

Med propositionen Politik för gestaltad livsmiljö och regeringsuppdragen till framför allt Boverket finns äntligen en politik som ger branschen förutsättningar att bygga med högre kvalitet. Behovet av ökade kunskaper, samordning och stöd för att upprätthålla en hög arkitektonisk kvalitet är stort i många kommuner och på många myndigheter. Boverket har tilldelats en nyckelroll i att stötta det offentliga i frågor kring arkitektur och gestaltad livsmiljö, vilket skapar förutsättningar för framgång. När arkitekturen får ökade möjligheter att komma in i tidigare skeden ökar kvaliteten och hållbarheten i byggandet. Propositionen och regeringsuppdragen tydliggör arkitekturens betydelse i samhället och hur den påverkar oss alla. Satsningarna innebär att arkitekturen får en större plats i samhällsbygget och stärker också arkitektkårens möjligheter att skapa goda livsmiljöer.

Medverkande:

• Monica von Schmalensee, arkitekt SAR/MSA, ordförande rådet för Hållbara städer
• Anders Sjelvgren, Generaldirektör, Boverket
• Alf Karlsson, Statssekreterare, Näringsdepartementet
• Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör, Malmö
• Charlotta Holm Hildebrand, t f Förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter
• Margareta Wilhelmsson, Moderator och Samhällspolitisk chef, Sveriges Arkitekter

Kontaktperson 1:

Margareta Wilhelmsson, Samhällspolitisk chef, Sveriges Arkitekter

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Webbsändning www.arkitekt.se

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Arkitektur, Bostadspolitik, Gestaltad livsmiljö, Hållbar stadsutveckling, Samhällsbyggande