Får den som lever se?
Bevarad syn eller längre liv. Hur jämför vi det? Är det mer värdefullt att förlänga livet i ett par år som åldring än att rädda synen som 60-åring och undvika 25 år av grav synnedsättning? Hur skulle du välja? Frågor som är svåra att besvara men väl så viktiga att beakta vid prioriteringar i vården.
Utökad information om evenemangetÅldrandet ökar risken för att drabbas av olika typer av ögonsjukdomar. Idag kan fler av dessa behandlas och det blir en allt tyngre belastning på ögonsjukvården. Samtidigt visar undersökningar att majoriteten av befolkningen rankar syn som den viktigaste faktorn för livskvalitet och att rädsla för blindhet följer tätt efter ängslan att drabbas av cancer. Den lagstadgade etiska plattformen likställer god livskvalitet med överlevnad – men syns detta i sjukvårdsprioriteringarna? Följer prioriteringarna invånarnas önskemål? Vem skall ta de obekväma besluten att flytta resurser mellan olika områden när utvecklingen leder till nya, kraftigt livskvalitetshöjande behandlingar inom tidigare mindre kostsamma specialiteter? Är det patienter själva som skall driva frågan? Om de främst utgörs av äldre och svaga patienter, vem skall då föra deras talan? Kanske når vi inte till så många svar, men förhoppningen är att vi skall våga tala mer om den etiska aspekten av våra horisontella prioriteringar.
- Stefan Seregard, professor, överläkare, S:t Eriks ögonsjukhus
- Birgitta Södertun, ledamot, Regionstyrelsen Skåne (KD)
- Thomas Magnusson, förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS
- Lars Sandman, professor, Linköpings Universitet