Kunskaper om skolans förbättringskapacitet som grund för ett systematiskt kvalitetsarbete

En god infrastruktur i den lokala skolorganisationen, kunskap om processer och funktioner i ett förbättringsarbete samt vetskap om skolans tidigare förbättringshistoria. Hur appliceras framgångsrika strategier för att bygga en god förbättringskapacitet på den lokala skolan?

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete försöker förskolor och skolor att skapa kunskap om vad som behöver förbättras i den egna verksamheten. Utifrån kunskapen om verksamhetens förbättringskapacitet kan det genomföras åtgärder organisatoriskt och relationellt som gör att förbättringsinsatser har större möjlighet att få genomslag på den lokala förskolan/skolan. En kartläggning av förbättringskapaciteten innebär att undersöka verksamhetens: A) Infrastruktur. Till exempel: Hur är elever och pedagoger grupperade? Vilka kommunikationsvägar finns i organisationen? Hur fördelas makt och ansvar? Vilka normer och värden är dominerande? Vad belönas? B) Verksamhetens förbättringshistoria. Vilka erfarenheter finns av tidigare utvecklingsprojekt? C) Rolltagandet i förbättringsarbeten. D) Förbättringsprocesser. Blir förbättringar ofta ”tomtebloss” som har svårt att få fäste i verksamheten? E) Drivkrafterna för förbättring.

Medverkande:

• Anette Forssten Seiser, fil. dr pedagogiskt arbete, Karlstad universitet
• Åsa Söderström, lektor i pedagogik, Karlstad universitet
• Niclas Rönnström, utbildningschef Rektorsprogrammet, Stockholms universitet

Kontaktperson 1:

Ulrika Auno, Administrativ chef Rektorsprogrammet, Mittuniversitetet, ulrika.auno@miun.se

Kontaktperson 2:

Göran Bostedt, Utbildningschef Rektorprogrammet, Mittuniversitetet, goran.bostedt@miun.se

Webb:

https://www.miun.se/skolledardagen

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Forskning och utbildning, Pedagogik, Skolforskning, Skolledare, Skolutveckling