Ukraina nära fryspunkten – kan internationella aktörer ena landet?

För fyra år sedan skedde den största förändringen med våld av Europas gränser sedan andra världskriget. Beskjutningar sker från båda sidor, utan politisk lösning i sikte. Vad innebär den ryska strategin för säkerhetspolitiken i vårt närområde? Hur bör internationella aktörer agera?

2014 annekterade Ryssland halvön Krim, och därefter bröt en konflikt i östra Ukraina ut. Strider mellan ryskstödda separatister och ukrainska regeringsstyrkor pågår fortfarande, och många människor har dödats, skadats och tvingats fly sina hem. Konflikten i Ukraina riskerar att frysas liksom konflikterna i Georgien och Moldavien. Våldet är det värsta pågående i Europa och har skördat över tiotusen liv. Mönstret är välbekant. När före detta Sovjetrepubliker närmat sig väst, i synnerhet EU eller NATO, har Ryssland ofta lagt hinder i vägen. De militära och ekonomiska maktmedlen är inte de enda. Redan i Georgien 2008 använde sig Ryssland av så kallad cyberkrigföring. I medier och på nätet underblåstes socialkonservativa strömningar och det gjordes försök att påverka politiker och organisationer. En frusen konflikt är ett reellt hinder för ett närmande till NATO. OSSE finns på plats i Ukraina och nu diskuteras en FN-insats under svensk flagg.

Medverkande:

• Sven-Eric Söder, moderator, FBA
• Tomas Sevén, tidigare utsänd från FBA till OSSE:s observationsinsats i Ukraina
• Susanne Oxenstierna, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut
• Niklas Nilsson, biträdande lektor, Försvarshögskolan

Kontaktperson 1:

Kicki Westin, Kommunikationschef, FBA (Folke Bernadotteakademin)

Webb:

http://fba.se

Facebook:

www.facebook.com/FolkeBernadotteAcademy/

Twitter:

@FBAFolke

Tillgänglighet

Teleslinga

Webbsändning fba.se

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Internationella frågor, Internationella relationer, Ryssland, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik