Demokrati på lika villkor – hur jämställd är riksdagen?
Jämställdhet är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Därför är det viktigt att riksdagen som central demokratisk institution håller en hög profil på området. Men unga kvinnor i riksdagen känner sig pressade i högre grad än män. Hur påverkar det demokratin och viljan att arbeta politiskt?
Utökad information om evenemangetVarför känner vissa grupper högre press och hur ska man locka unga till politiken med dessa förutsättningar? Var med och diskutera jämställdhetsarbetet i riksdagen. Om riksdagen ska fungera som folkets främsta företrädare måste alla kunna arbeta och delta på lika villkor oavsett kön. Mycket har hänt sedan de första kvinnorna tog steget in i riksdagen för nästan hundra år sedan, idag är drygt 40 procent av ledamöterna kvinnor. Vi har ett av världens mest jämställda parlament och de flesta är nöjda med arbetsmiljön. Men jämställdhet handlar om mer än antal kvinnor och män. Det finns viktiga saker att jobba vidare med, som attitydfrågor och klimatet på sociala medier. Speciellt unga kvinnor känner högre krav på att vara pålästa för att tas på allvar, de har sämre självförtroende och utsätts oftare än män för kränkande behandling. Samtalet tar sin utgångspunkt i en kartläggning som riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet gjort tillsammans med Uppsala universitet.
- Ola Johansson, riksdagsledamot, (C), riksdagsstyrelsens arbetsgrupp om jämställdhetsfrågor
- Linda Snecker, riksdagsledamot, (V), riksdagsstyrelsens arbetsgrupp om jämställdhetsfrågor
- Pernilla Stålhammar, riksdagsledamot, (MP), riksdagsstyrelsens arbetsgrupp om jämställdhetsfrågor
- Gunilla Svantorp, riksdagsledamot, (S), riksdagsstyrelsens arbetsgrupp om jämställdhetsfrågor
- Yousef Lebbad, moderator, Make Equal
- Kristina Wicksell, moderator, Make Equal