Striden kring strecket – vad innebär fyraprocentsspärren för partierna, egentligen?

Hur påverkas partiernas arbete av att det krävs fyra procent av väljarnas röster för att ta plats i riksdagen? Vad betyder fyraprocentsspärren för en kommande regeringsbildning? Ett återkommande inslag i de senaste årens valrörelser är snacket om spärren. Valrörelsen 2018 är inget undantag.

Det proportionella valsystemet i riksdagsvalen gör att mandatfördelningen blir helt proportionell mot partiernas totala röstetal. För att förhindra att många små partier får plats i riksdagen finns en spärr på 4 procent. Såväl väljare som partier måste förhålla sig till denna spärr, som inte bara påverkar vilka partier som får plats i riksdagen utan också frågor som regeringsbildning. Ska fyraprocentsspärren finnas kvar? Är nivån ”lagom”? Vilka förändringar bör göras och i så fall varför? Forskare från Mittuniversitetet diskuterar med företrädare från olika partier om hur det nuvarande systemet påverkar deras kampanjarbete, strategier och val av profilfrågor.

Medverkande:

• Niklas Bolin, Docent statsvetenskap, Mittuniversitetet
• Sofie Blombäck, Lektor statsvetenskap, Mittuniversitetet
• Per Nilsson, Opinions- och strategichef, Moderaterna
• Gudrun Schyman, Partiledare, Feministiskt initiativ
• Peter Kullgren, Valledare, bitr partisekreterare, Kristdemokraterna
• Amanda Lind, Partisekreterare, Miljöpartiet

Kontaktperson 1:

Niklas Bohlin, Docent statsvetenskap, Mittuniversitetet, niklas.bolin@miun.se

Kontaktperson 2:

Sofie Blombäck, Lektor statsvetenskap, Mittuniversitetet, sofie.blomback@miun.se

Tillgänglighet

Teleslinga

Entré och lokal tillgänglig för rullstol

Toalett tillgänglig för rullstol

Allergihänsyn

Miljödiplomerat

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Demokrati, Politik, Regeringen, Riksdagen, Val 2018