Agenda 2030 i ett globalt perspektiv – hur kan svensk forskning bidra?
Sverige lär ligga i täten för FN:s hållbarhetsmål. Men räcker det att se om vårt eget hus? Kan vi leva tryggt i vårt hörn på klotet om inte alla regioner lyckas att nå fredlig och hållbar utveckling inom 12 år? Behöver vår globala forskningsstrategi vässas för kommande utmaningar?
Utökad information om evenemangetFN:s hållbarhetsmål utgör en agenda för ”global samhällsförändring där ingen ska lämnas utanför”. Sverige anses vara bland de länder som kommit längst med omställning och målsättningar. Men räcker det att se om vårt eget hus? Vi har sedan länge generöst och långsiktigt forskningsbistånd med akademisk kapacitetsutveckling, som nu får orientering mot de globala målen. Svensk forsknings huvudtema är dock att stärka svenska industrins konkurrenskraft samt svenskt välstånd, samhällsbyggnad och akademi genom samarbete med excellenta partners i andra framgångsrika länder. Vad finns mellan biståndet och den traditionella forskningsstrategin? Finns svensk nytta i att bredda forskningsstrategin för fler länder för Agenda 2030? Hur kan vi i så fall mäta eller uppskatta sådan nytta? Hur kan ett bredare perspektiv finansieras?
- Johanna Bergman Lodin, Forskare, SLU
- Ulf Magnusson, Programchef Agriculture for food security 2030, SLU
- Måns Nilsson, VD, Stockholm Environmental Institute (SEI)
- Hans Pohl, Programchef, Stint
- Madelene Ostwald, Forskare, Göteborgs centrum för hållbar utveckling, Göteborgs univeristet
- Ingrid Petersson, GD Formas & ordförande i regeringens Agenda 2030-delegationen
- Madeleine Fogde, Moderator, SEI/SIANI