Den sekulära rättsstatens betydelse för kvinnors och flickors rättigheter och demokrati
När religiösa normer får mer utrymme i det offentliga rummet kommer dessa normer i konflikt med individers rättigheter. Hur kan Sverige värna om den sekulära rättsstatens principer där alla medborgare känner sig rättssäkra? Hur kan rättigheter för kvinnor, barn och hbtq-personer säkerställs?
Utökad information om evenemangetIdag växer extrema krafter i vår omvärld men även i vårt land. Statens stöd till trossamfund och föreningar som inte respekterar demokratins regler leder till att kvinnor, barn och hbtq-personers rättigheter blir osynliggjorda i vårt mångreligiösa Sverige. Varför stödjer den svenska staten antidemokratiska föreningar? Varför finansieras samfund som praktiserar könsseparation och sanktionerar det föräktenskapliga oskuldskravet av skattebetalarna? Sverige måste värna om den sekulära rättsstatens principer där alla medborgare inkluderas. Religiösa krafters inflytande på kvinnors liv har de senaste åren uppmärksammats. Problem som numera är ett ämne som diskuteras och debatteras i medierna särskilt efter det kända tingsrättsdomen (hedersrättegången) i Solna. Debatten om månggifte och slöja på barn är ytterligare ett exempel. En del kvinnor blir tvungna att förhålla sig till patriarkala normer och strukturerna som leder till extrem segregation.
- Per Westerberg, F.d. talman, Moderaterna
- Aje Carlblom, Forskare, Malmö universitet
- Sofie Löwenmark, Frilansskribent, Varken hora eller kuvad
- Ebba Krumlinde, Förbundsstyrelse ledamot, Centerkvinnor
- Ann Sofie Hermansson, Kommunalråd, ordförande, Socialdemokraterna
- Susanna Udvardi, Verksamhetschef, Freezonen-Brottsofferjour
- Amineh Kakabaveh, Ordförande, Riksdagsledamot, Varken hora eller kuvad och Vänsterpartiet
- Sakine Madon, Politisk redaktör, Vestmanlands läns tidning
- Carina Ohlsson, Ordförande, Riksdagsledamot, S-kvinnor,Socialdemokrater