Ett liv som räddas ska också levas – hur kan hjärnskaderehabiliteringen utvecklas?
Omkring 20 000 personer per år får en traumatisk hjärnskada. Gruppen är sårbar, bortglömd och icke prioriterad. Socialstyrelsen rapporterade 2012 om stora brister i rehabiliteringen. Vad krävs för att den ska bli bättre? Hur kan förståelsen för konsekvenserna av en förvärvad hjärnskada öka?
Utökad information om evenemangetEfter Socialstyrelsens svidande kritik har Modellprojektet, som finansieras av Arvsfonden, arbetat med att ta fram förslag till förbättringar i rehabiliteringsprocesserna. Funktionsnedsättningarna är ofta dolda och svåra för omgivningen att förstå och hantera. Insatserna är komplexa, splittrade och dåligt utvärderade. Under tre år har personer med egen erfarenhet och professionella tillsammans arbetat med att samla in och analysera data via vetenskaplig litteratur, kliniska studier, rapporter från myndigheter och beskrivningar från personer med hjärnskada. Arbetet har resulterat i slutsatsen att det behövs ett nationellt kunskapscenter för förvärvad hjärnskada, nationella riktlinjer för traumatisk hjärnskada samt en utvecklad individinriktad samordningsfunktion. Projektet drivs av Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i samverkan med Personskadeförbundet RTP
- Gunnar Strömhielm, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
- Marie-Jeanette Bergvall, Projektledare, Modellprojektet
- Bengt Eliasson, Riksdagsledamot, Liberalerna
- Cecilia Boestad, Förbundssekreterare, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft