Nära vård – resursöverföringen en knäckfråga

Hur ska den friska befolkningens tillfälliga behov av vård och behovet för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd tillgodoses på ett resurseffektivt sätt? Statsmakterna säger nära vård. Men vad är nära vård? Hur ska en önskvärd förflyttning av resurser och kompetenser lyckas?

Regeringen & statliga utredningar anför att om Sverige ska bibehålla eller öka kvaliteten i sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna krävs en strukturförändring från sjukhusvård till en förstärkt primärvård. Och de flesta delar uppfattning, så långt. Facit från tidigare försök att stärka primärvården är att inget har hänt, primärvårdens andel av sjukvårdsresurserna är konstant. Vad krävs för att lyckas denna gång? Hur ska vi kunna föra över resurser och samtidigt utveckla det område som resurser ska föras över ifrån, sjukhusvård, där till exempel tillgången till vårdplatser är låg? Vad innebär en överföring eller omfördelning av resurser? Är det kompetenser eller resurser som ska överföras? Vilka kompetenser behövs i en nära vård? Resursfrågan är knäckfrågan för strukturförändringen.

Medverkande:

• Stefan Lindgren, moderator, Svenska Läkaresällskapet
• Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner & Landsting
• Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare
• Ingmarie Skoglund, specialist allmänmedicin, ledamot SLS, Svenska Läkaresällskapet
• Håkan Wittgren, förvaltningsdirektör, Västmanlands sjukhus

Kontaktperson 1:

Jaana Logren Bergqvist, Svenska Läkaresällskapet

Webb:

http://www.sls.se

Facebook:

www.facebook.com/svenskalakaresallskapet

Twitter:

@sls_sv

Tillgänglighet

Miljödiplomerat

Förtäring

Nej

#hashtagg:

Hälso- och sjukvård, Nära vård, Primärvård, Resursfördelning