Djur- och humansjukvård måste samarbeta mer mot antibiotikaresistens – det gäller en och samma hälsa
Resistenta bakterier är ett av världens allvarligaste hot mot folkhälsan. En stor orsak är överanvändning av antibiotika till både djur och människor. Därför är det viktigt att jobba tillsammans inom djur- och folkhälsan. Sverige har ett gynnsamt läge, även om det finns områden som måste förbättras.
Utökad information om evenemangetAll användning av antibiotika ökar risken för att skapa resistenta bakterier och måste därför ske med stor försiktighet. Idag står sjukvården och folkhälsan i fokus för myndigheter och forskningsråd, medan djurhälsan hanteras separat, ofta utan koppling till antibiotikaresistensfrågorna. Djur och människor delar dock samma problematik och för att behålla det goda hälsoläget i Sverige måste vi jobba gemensamt, både inom forskning och hälsovården/veterinärmedicinen. Myndigheter och forskningsråd måste ges uppdraget att beakta både människan och djuren. Tack vare ett långsiktigt förebyggande arbete är användningen inom svensk djurhållning mycket låg, vilket bidrar till våra livsmedels konkurrenskraft. Den svenska modellen är inte antibiotikafri utan bygger på ansvarsfull användning när det inte finns andra alternativ. Precis som inom sjukvården är det därför viktigt att kunna ha kvar antibiotikan inom veterinärmedicinen.
- Susanna Sternberg-Leverin, Professor i epizootologi & smittskydd, SLU
- Anna Duse, Forskare, Statens veterinärmedicinska anstalt/Växa
- Magdalena Jacobson, Professor i svinmedicin, SLU
- Åsa Odell, Lantbrukare, vice ordf., Lantbrukarnas riksförbund
- Christina Karlsson, Dietist och hållbarhetsstrateg, ICA
- Agneta Karlsson, Statssekreterare, Socialdepartementet
- Ann-Helen Meyer von Bremen, Moderator, Frilansjournalist
Entré och lokal tillgänglig för rullstol
Toalett tillgänglig för rullstol