Klarar primärvården att ta emot nya patientgrupper – hur ska kompetensen garanteras?
Primärvårdens ansvar för patienter med kroniska sjukdomar kommer att öka, enligt den pågående utredningen om god och nära vård. Men är vårdcentralerna kapabla att ta över de nya patientgrupperna, till exempel multisjuka patienter med typ 2-diabetes? Har man den kompetens som krävs?
Utökad information om evenemangetEtt nytt sjukvårdslandskap håller på att ta form i Sverige där resurser ska flyttas från sjukhusen till den så kallade nära vården där primärvården är basen. Nyligen presenterade utredningen om god och nära vård ett nytt delbetänkande där omstruktureringen beskrivs ytterligare. I flera landsting och regioner har omställningsarbetet redan startat. Förändringen innebär bland annat att primärvården får ett större ansvar för patienter med kroniska sjukdomar som till exempel multisjuka patienter med typ 2-diabetes - ett terapiområde som utvecklas mycket snabbt med nya läkemedelsgrupper och nya tekniska hjälpmedel. Är primärvården rustad att ta emot de nya patientgrupperna - och vill primärvården ta detta utökade ansvar? Hur ska kompetensförsörjningen garanteras? Vilken roll kan e-hälsa och digitalisering spela? Tillsammans diskuterar vi vilka insatser som behövs för att förändringen ska leda till en god och nära vård – också för patienter med diabetes.
- David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för diabetologi
- Tobias Nilsson, chefsstrateg, omställningen av sjukvården, VGR
- Jonas Andersson, regionråd, ordf hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (L), VGR
- Anna-Lena Hogerud, regionråd, ordf hälso- och sjukvårdsnämnden, (S), Region Skåne
- Hanna Åsberg, läkare, ordf, Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
- Mats Eriksson, professor, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge
- Sophia Brodin, enhetschef, TLV
- Göran Hägglund, moderator