Mångårig väntan på gruppbostad – varför har unga med utvecklingsstörning satts på undantag?
Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har som alla andra en önskan om att flytta hemifrån. Men för många är detta inte möjligt eftersom de bor i kommuner som hellre betalar vite istället för att följa lagen om bostadsförsörjning. Andra hänvisas till institutionsliknande gruppbostäder.
Utökad information om evenemangetAlla kommuner har ett ansvar för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Men i alltför många kommuner tas inte detta ansvar på allvar. Av Boverkets bostadsmarknadsenkät 2017 framgår att mer än hälften av landets kommuner, 163, har underskott på bostäder med särskild service för människor med funktionsnedsättning. Det är fortfarande billigare för kommunerna att betala sanktionsavgifter än att bygga bostäder. Ett annat problem är gruppbostädernas storlek och placering. De kommuner som trots allt bygger tenderar allt oftare att inte följa praxis om högst 6 lägenheter i en gruppbostad. Följden blir institutionsliknande gruppbostäder med 15-18 lägenheter. Samtliga har kommunal utförare eftersom privata måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Bostäder enligt LSS ska finnas i vanliga bostadsområden. Men Socialstyrelsen har visat att i närmare hälften av kommunerna finns grupp- och servicebostäder i nära anslutning till annan bostad eller verksamhet enligt LSS.
- Inger Larsson, Inspektör, Inspektionen för vård och omsorg
- Niklas Altermark, Forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
- Elaine Johansson, Ordförande, Läns FUB, Västra Götaland
- Ulrika Hägred, Expert, Boverket
- Elisabeth Sandlund, Journalist, Tidningen Dagen