Ökad tillgänglighet till nationell forskningsinfrastruktur inom life science
Hög tillgänglighet för svenska forskare till nationell forskningsinfrastruktur vid våra universitet är en förutsättning för Sveriges fortsatta konkurrenskraft som forskningsnation inom life science. På vilka sätt är tillgängligheten begränsad idag och hur skall en ökad tillgänglighet uppnås?
Utökad information om evenemangetNationella forskningsinfrastrukturer vid våra universitet är viktiga tillgångar för det svenska forskarsamhället och bidrar till Sveriges fortsatta globala konkurrenskraft som forsknings- och innovationsnation inom bl a materialvetenskap, miljöforskning och medicin. Regeringens forskningsproposition 2016/17:50 betonar vikten av en ökad tillgänglighet till akademiska forskningsinfrastrukturer för samtliga forskande organisationer i Sverige, inklusive industri och sjukvård. Dock finns det idag inga tydliga riktlinjer för hur denna tillgänglighet skall säkerställas i praktiken. Har vi de organisatoriska formerna och flexibiliteten som krävs för att våra forskningsinfrastrukturer skall ge maximal nytta till hela forskningssamhället i Sverige?
- Jenni Nordborg, chef, Life Science kontoret, Näringsdepartementet
- Björn Halleröd, huvudsekreterare, RFI, Vetenskapsrådet
- Eva Tiensuu Janson, professor, dekanus, Uppsala Universitet
- Helena Strigård, vice VD och policychef, SwedenBio
- Annika Jenmalm Jensen, infrastruktursdirektör, SciLifeLab, Karolinska Institutet
- Tomas Lundqvist, Life Science Direktör, MAX-IV, Lunds Universitet
- Anna Sandström, Scientific Relations Director, AstraZeneca
- Lars Hammarström, samverkanskoordinator, SciLifeLab, KTH